Till en början har mycket handlat om att riva. Tillbyggnaden har varit först på tur. Vi tror den byggdes någon gång på 60-talet. Skikt på skikt har tagits bort. Tunna lager med frigolit fanns både i golv, väggar och tak. Plastmattor, limmade på hårt spikade spånskivor var ett helvete att få bort. Överlag var rivningen av denna del ganska bökig och svårt att sära på de olika materialen och i sin tur källsortera. Vi har ändå gjort en stor insats med att sortera och köra till stadens återvinningsstation.
Varför vi har valt att riva denna del har varit på grund av att vi möttes av en mycket stark, pikant doft som påminde om en blandning av mögel och urin, när vi först klev in i denna del av huset.
 |
| Timmerväggen träder fram |
 |
| Daniel höll på att sugas in i ett svart hål! |
 |
| En sista vägg |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar